kommer liksom på mig själv med att nynna på p.y.t. i tid och otid

såg trailern till this is it och kände att jag måste se den. okej, jag var aldrig ett michael jackson-fan och har inga planer på att bli det nu efter hans död (har till och med format ett team MJ och ett team anti-MJ bland ett par av tjejerna i tävlingen efter en diskussion om huruvida denna man var the king of pop or not), men killen kunde onekligen langa en show och jag råkar vara en sucker för sånt. dessutom visas den bara på bio i två veckor vilket gör mig ännu mer nyfiken på att se den. typ ett once in a lifetime opportunity! (... som kommer ut på DVD typ fem veckor senare säkert *lurad*.) frågan är ju dock om jag kommer klara av allt som INTE är själva showen. typ när han ska prata. alltså, jag ryser av obehag så fort han snackar. uppfuckad pedofil eller missförstådd helyllekille, makes no difference: den rösten creeps me the fuck out. får liksom kalla kårar. den rösten på en sån där DET-clown och jag hade hamnat på psykhem. for real. det eller drömt mardrömmar i decennier. och inte för att vara den som är den men michaels utseende förbättrar ju inte saken: sounds creepy, looks creepy = might be creepy. men nej, vad respektlös jag är som sparkar på en kille som ligger six feet under ground. förlåt. jag gillade ju faktiskt thriller och bad och hade inte haft något emot att kunna moonwalka eller överhuvudtaget ens dansa som herr jackson.